Efter en väntan som känts som en evighet så sitter vi nu på flygplatsen å ska flyga till Göteborg. I morgon ska jag äntligen få träffa en läkare som förhoppningsvis kan hjälpa mig på nåt vis  vidare i denna utdragna utredning. 

  
Väskan är incheckad å vi likaså. Nu ber vi en bön att Gud ska va med. Jag kan erkänna att jag inte sovit så mycket i natt, alla tankar å funderingar dras liksom ett varv extra nu när det närmar sig. Måtte detta bli bra!

Åh jisses, jag tror jag bajsar ner mig! Vilken bröllopsnoja jag har! Jag ska inte ens dela med mig av bilderna i mitt huvud, då får ni sjukskriva er, haha. 

Jag längtar så jag spricker, samtidigt som jag funderar på om jag ska trycka i mig valium för att klara dagen. 😉 Ni som redan gift er, har ni några tips?? 🙂 

Ibland är det som balsam för själen, att få spegla sig i någon annans ögon. Att titta på sig själv utifrån en väns perspektiv. Att se det goda före det som vacklar. 

Jag har några riktigt goda vänner som alltid får mig att känna mig vacker på någe vis. Dom ser mina kvaliteter innan dom ser mina brister. Å dom liksom utgår ifrån att det jag har å det jag är är nånting att räkna med. 

Är inte det fantastiskt, så säg?

Jag hoppas jag är den där människan för någon. Som ser med varma, sköna ögon på den som står mitt emot. 

Jag tänker att vi alla kan vara det. Alla kan vi vara den människan för någon. 

Visst kan man störa sig på sina smala ben, dom sneda tänderna eller att man skrattar så högt å säger så konstiga saker. Men man kan även titta sig i någons solglasögon å tänka att ”va bra jag passar i rosa! Å vilket fint leende jag ändå har! Jag är rätt härlig… Dessutom ganska rolig.”

PS: Om jag skulle titta på dig nu så skulle jag förmodligen se en massa bra saker. Vem du än är. Så gå å ta dig en titt i spegeln. Dra på dig mina brillor. Å inse hur fantastisk du ändå är! D.S

Jag bara älskar det. Grönskan, dofterna å värmen. Värmen har ju i å för sig knappt känts av alls denna sommar, men idag var nog varmaste dagen hitintills! Å jag njuter så fort jag får tillfälle!

Det är lätt att bli hemmablind, att tänka att allt det fina finns nån annanstans. Men ofta finns det faktiskt precis där man står. Så är det nog med det mesta i livet. Det vackra finns där, om man bara lyfter blicken. 

För flera år sen packade jag mina väskor å flyttade från Piteå, med målet att aldrig mer komma tillbaka. Idag bor jag i precis den staden jag då föraktade, till å med i exakt samma lägenhet. Å jag tänker tacksamt att ”här är jag hemma”.

Sår kan läka. Förnedring kan bytas mot upprättelse. Å ett trasigt hjärta kan faktiskt börja slå igen. 

Staden som jag då tyckte var cementerad å grå är idag så vacker så jag nästan tappar andan. 

  
  
  
Ingenting har egentligen förändrats. I alla fall inte det man ser med blotta ögat. Grönskan är lika grön som då. Å dofterna återkommer ju varje år. Men på insidan förändrades något som gjorde att jag kunde lyfta blicken å se det som fanns framför mig. Det där vackra.

Kanske du är sårad å trasig. Kanske du känner att det är kört, att enda sättet för dig att överleva är att fly. Så kan det ju verkligen va ibland. Ibland måste man fly för att överleva.

Men det kan åxå vara så, att dina sår å din trasighet kommer att bytas till upprättelse å befrielse. Det kan vara så att den plats du står på just nu, är den plats som ska bli din plattform för helande, läkande å befrielse.

Kanske du känner att du vill ge upp. Kanske du rest dig så många gånger att du tycker det räcker nu, för det slutar bara med att du faller igen. Kanske du nyss tagit beslutet att aldrig mer ge det ett försök. 

Kan jag då få be dig om en enda sak? Att resa dig upp en gång till. Jag tror nämligen att bakom hörnet står någon å väntar på dig å längtar efter att få ditt trasiga hjärta att bli helt igen.

…även fast jag måste medge att jag ju saknar Öland redan…

Vi avslutade gårkvällen med att gå på konsert, invirade i filtar. Min fina vän Carro var ju på campingen med sin Andreas å hon hängde med oss till konserten medans Andreas satt å förberedde sig för en predikan han skulle hålla idag. 

  
  
Perfekt avslut på en bra helg!

…Men usch å fy för att resa alltså! Hela dagen idag har gått åt till buss, taxi, flyg, ännu mera flyg å slutligen en till bilresa innan vi landade hemma ikväll. Tack å lov att jag hade med mig Henric, annars hade jag förmodligen legat i nåt dike längs vägen nu… 😉 (eller fastnat i ett moln). Vi har haft det rätt mysigt. I Kalmar hade vi lite tid över så vi köpte mat på Donken å satte oss vid en kaj i solen å åt. 

  
Vi firar ju ett år som förlovade idag så vi hade tänkt äta på nåt lite finare ställe, men tiden var knapp så vi tog det som hanns med. 🙂

Ljuvligt skönt att sitta ett tag i solen i alla fall… 🙂 Å Henric var snabb som en vässla å köpte sig en stor glass, med motiveringen ”Jag firar ju vår förlovningsdag”. Sen att den blivande bruden är mjölkallergiker å inte fick tillstymmelse till glass att fira med, det hör inte hit. 😉 

  
  
Han förgyller mitt liv på många sätt den här mannen! ❤️

Nåväl. Nu är vi hemma. Sängen känns som bomull runt kroppen å Malte har lagt sig tillrätta just här nedanför. Han mår som en prins över att vara hemma igen, även fast han blivit bortskämd hos mina föräldrar. 🙂

Hem, ljuva hem!

Idag fick jag oväntat besök här på Öland av en klasskompis från förr. 🙂 Vi pluggade till behandlingsassistent tillsammans för några år sen å hon var här i närheten nu å kom å hälsade på. Så otroligt glad jag blev! 🙂 Fantastiskt roligt att ses å hon strålade lika mycket nu som då!

  
  
  
Susanne är full av liv å en härlig människa på så många vis! ❤️

Efter det strosade jag å Henric iväg längs havet å tog oss till Böda Sand, ni vet den där berömda campingen från TV… 😉 Fullt av folk å liv å rörelse. Å skönt med en promenad längs havet. 🙂

  
  
  
  
I eftermiddag har jag sjungit igen å Henric har rattat ljud. Nu är vi klara här för denna gång. Har vi tur får vi kanske komma nån fler gång, vem vet? 🙂 

I morgon hemresa. Det här med Öland var ju fina grejer!

Så får jag rikta det igen. Det där tacket. Uppåt. Å till den publik som lyssnade så närvarande. Tänk att jag får dela mina sånger å mitt liv till människor som verkligen hör. 

  
Måtte jag aldrig sluta vara tacksam för det. ❤️

Efter en lång dags resande så är vi nu framme på Öland å Bödagårdens Camping. Så fint det är här! Vi är galet trötta men travade ändå ner en sväng till havet å det ångrar vi inte. SÅ fint!

  
Mina ögon går i kors nu å jag planerar att vila hela morgondagen. Men sen klockan 20.00 är det konsert. Kanske vi ses? 🙂 

Jag spelade på en begravning idag å fick höra några ord som stannade kvar hos mig: ”Att dö är den mest häftiga resan vi kan vara med om, det är därför Gud har lagt den sist”…

Vilket härligt sätt att se på det! Nu har jag absolut ingen dödslängtan å det hoppas jag att inte du heller har. Men visst är det ju så, det tänker jag…att det absolut häftigaste vi kommer få vara med om, det är det som händer sen. Livet efter döden. 

Det är det jag tror på. Korset som förändrade allt. Å som gör att vi faktiskt inte behöver vara rädda för döden. För efter det får vi vara med om den häftigaste resan!

På torsdag flyger vi till Kalmar å vidare över bron till Öland där jag ska spela på Bödagårdens Camping. Jag har konsert på midsommarafton klockan 20.00 å Henric hänger med som ljudtekniker. 🙂 (å andra hälft såklart). Känns roligt å spännande!

  
Låtlistan är satt. Tonerna gnolar jag på. Å du är alldeles väldigt välkommen! ❤️