Haha, alltså jag tar nog priset i att packa långt i förväg! ? Jag har nu packat necessären å en påse med olika nödvändiga tillbehör till Thailand – vi åker om drygt tre månader! HAHA!! ?? Jag tänker att December är en urbota trist månad att gå på stan å fixa allt det där, så jag gör det nu i stället. 🙂 Jag längtar till sol å värme å det bästa sättet att komma det närmare är väl att planera för det? 😉 Man kan se det som att jag har lång förberedelsetid. Minst sagt! Haha! 🙂 

Idag har varit en bra dag. Ovanligt pigg! Så jag har städat å fräschat till här. Det luktar skurmedel i lägenheten! 

Lägg till uppstekt fläskpannkaka, fruktsallad å ”Bonde söker fru” på det. Då förstår du att det här har varit en bra dag. 😉 ❤️

En del människor blir man så oerhört varm om hjärtat av. För att dom ligger en så nära hjärtat å för att dom är så genuint fina människor. 

Karin är en av dom för mig. Å hela hennes familj. Jag å mina syskon växte upp med Karin å hennes familj. Vi umgicks liksom hela familjen. Å varje gång jag träffar på Karin, hennes mamma eller hennes syskon så känner jag alltid ett slags band. Jag tycker liksom att vi är familj på nåt vis. 

Idag kom hon hit med två av sina egna barn. Å det var som att en vindpust av glädje kom in. På riktigt alltså! Det här är riktiga människor. Kärleksfulla människor. 

Gott fika å glada skratt! ❤️

Kroppen är sargad idag, men själen dansar! 

Det här med grillat är ju fina grejer! Vi gillar grillat! Men vem gör inte det…? Idag bjöd vi hem Mamma å Pappa å brorsan med familj på egengjorda hamburgare, grillade på Webern såklart. 😉 Så gott! 

Jag gjorde äppelkaka till efterrätt till min brors stora förvåning. ”Blir det inte kladdkaka??” Haha. 🙂 

Vi hann med lite musik åxå. Jag gick igenom några nya låtar med Jonas. Spännande att spela upp det jag suttit å skrivit på Spira i Jönköping. ??

Åh, jag blev så pepp! Vi sjöng stämmor å testade lite fram å tillbaka. Lycklig in i själen blir jag! Att dom där låtarna börjar ta form utanför min egen lilla bubbla. Att börja tänka hur ”kostymen” ska bli. Att jag får göra det igen. Skriva mina låtar. Å hoppas å tro att dom en dag ska lämna mitt vardagsrum å spelas i sin färdiga form. På andra platser. För andra människor.

Som sagt. Pepp!!

Ja, du läste rätt. Jag kommer till det. 

Henric frågade mig igår: ”Vad ska du å Marielle göra då på lördag?” Jag tittade oerhört frågande på honom som om han ställt den konstigaste frågan i världen. ”Prata!”, svarade jag. ”Ja, det är klart…det var en dum fråga av mig. Klart ni ska prata”. 🙂 

Ja, det är klart! Riktigt tjejsnack har vi ägnat många timmar åt idag. 🙂 Tack Marielle! ❤️

Lördagkvällen har jag helt ägnat till urinjakt. Vår kära lilla Bruno har kommit fram till att det här med kisseriet sköter man på olika håll å kanter, där det känns bäst för stunden. Mattor å golv är en klar favorit. Så mycket kiss sen som ryms i en liten kaninkropp! Pölarna upptäcker man bäst genom att sniffa lite lätt. Eller man behöver knappt sniffa. Den härliga doften når alltid fram på något vis ändå. Man kan även kliva rakt in i pölen, det är åxå ett bra sätt att upptäcka den på. Eller bra å bra… Men det är ett sätt! 

Nu har jag skurat bort pölarna å städat å haft mig. Men om du kommer hit ska du inte rädas för att låta näsan dansa å säga till om du tycker det luktar misstänkt. Min egen nos kan ju hända ha blivit resistent vid det här laget.

Hur som helst. 

Hösten är här. Långkalsongerna på. Å mössan likaså. Men jag har promenerat för första gången på en vecka idag. Å det var så urbota skönt! 

Malte är föga imponerad av sin bror, haha. Bruno gör allt för att bli omtyckt av honom, han putsar å puffar. Försöker visa att han är den bästa brorsan. Malte blänger å liksom ”jaja, sätt igång å putsa mig, men du får inget tillbaka”.

Malte är världens snällaste, han gör inte en fluga förnär. Men efter att ha fått egen uppmärksamhet å blivit bortskämd i tre å ett halvt år så tycker han ändå att det är lite störigt att det nu är en till krabat här som tar uppmärksamhet å som dessutom tjuväter å dricker ur hans skålar å tränger ner sig i hans låda när han vill vara ifred. ?

Det är ganska roande att titta på. Å Bruno förstår inte vad som är fel när han buffar å tvättar Malte å Malte i stället skuttar iväg till mitt knä å buffar mig på handen å ber mig klappa honom. 🙂 

Vi får helt enkelt ge lite extra kärlek till Malte å visa att han fortfarande är lika viktig. ❤️ 

Igår kväll fick han en lång stunds pälsvård, egentid med oss i soffan å favoritfrukten banan. Han ska leva som en prins livet ut. ❤️

Men större tiden går såklart åt åt Bruno just nu. 

Att lära känna hans personlighet (som är ljuvlig), hålla efter honom å kolla så han inte river lägenheten å självklart mysa med honom. 

Han är så söt, så söt! ❤️

Att åka genom Sverige tar så urbota lång tid å man får så eländigt ont i rumpan. Men vi har gjort det till en rolig resa, så jag klagar inte. 🙂 

Igår gjorde vi ett tre timmar stopp i närheten av Arboga. Vi fick äntligen tid å möjlighet att besöka en ljuvlig gård som två fantastiska människor äger. Nämligen dom som föder upp å säljer bland annat franska vädurar, samma sort som Malte. Vi var där för tre å ett halvt år sen när vi köpte Malte. Å ända sen dess har vi drömt om att få åka dit igen. Det är helt fantastiskt att få uppleva alla djuren å hela grejen med den där gården! 

Jag var så exalterad av att få komma dit igen så jag glömde helt av att ta bilder. Förutom GoseGrisen Olof, han tog jag bild på. 🙂 

Denna härliga gris ville jag verkligen ta med mig hem! ? Men förutom att han redan är väldigt älskad av sin familj, så ryms han inte i vår lägenhet. ?

Däremot fick vi med oss Bruno hem! Älskade Bruno! Han är så fin så det är inte riktigt klokt. ❤️ Bruno är, precis som Malte, en fransk vädur. Fem månader gammal å alldeles fantastisk. ❤️

Vi körde till Sundsvall å sov där. Bruno å Malte är riktiga livsnjutare som bor fint på hotell. 😉 

Idag har vi kört resten. Tagit pauser för mat å kaninspring. Käkat thaimat på rastplats å låtit dom skutta å käka gräs. 

Ikväll kom vi äntligen hem! Hem, ljuva hem! ❤️ Mamma å Pappa stod för middagen, köttfärsbiffar å potatis, med äppelpaj till efterrätt. Vi åt som två utsvultna. 

Ikväll har vi installerat Bruno. ❤️ Malte har sitt eget rum såklart dit han skuttade på en gång. Bruno får bo i bur till att börja med.

Ja, du ser ju… ❤️

….å som pricken över i:et, grädde på moset…så har världens bästa Annelie välkomnat oss med att överraska med fina blommor i lägenheten. Alltså! ?

Jag blev så glad å rörd! 

Nu är vi hemma. Jag, Henric, Malte å Bruno. ?❤️

Idag lämnade vi tillbaka lägenheten. Det var med ett sting i hjärtat, vi har haft fina veckor där. I natt sover vi på hotell så vi kan börja åka direkt efter frukost i morgon. Å jag säger då det, haha…från lyxtillvaro i lägenheten till skittillvaro, i dubbel bemärkelse. ? Vi fick ett rum som luktade allt annat än mumma å till råga på allt så var det ostädat! Det var SKIT i toan! Ett riktigt uppvaknande kan man säga, HAHAHA. Det åtgärdades dock snabbt när vi sa till. Men fy, så otrevligt! 

Nåväl. Jag tog mig en sista promenad längs Vättern. Höstvindarna har kommit hit nu åxå, men ack så vackert! 

Det är så makalöst vackert här! 

Efter en stunds vila å en dusch så traskade jag iväg till Spira för premiärfest för uppsättningen ”Passion” som har Nordenpremiär. Henric var redan där eftersom han jobbar med den. Efter premiären svirade han om åsså minglade vi runt med champagne-glaset i högsta hugg. 😉 Träffade faktiskt supertrevliga människor som gjorde kvällen helt klart lyckad! 

Tack Jönköping för den här tiden! ❤️ Hade väl aldrig tänkt att det skulle bli så HÄR bra! 

….så tillbaka till skithotellet. När vi kom hem så låg Malte mycket belåten i en av sängarna. Kruxet var att han tog sig UPP till sängen, men tydligen inte NER. Så den charmören hade helt enkelt kissat ner sig i sängen. Han måste ha druckit vääääldigt mycket, alternativt kissat fleeeera gånger. För det var inte lite han hunnit med. Du kan ju gissa peppen hos mig å Henric när vi trötta kom in på hotellrummet… Just det. Not so much! 

Nytt täcke fixat i alla fall. Henric sover. Å jag som inte somnar fullt lika snabbt ska försöka sova till tonerna av polissirenerna här nedanför. Det är full fräs på stan! 

Tack å go natt! ❤️

Sommarens sista dag (i morgon ska det visst bli kallare) har varit helt fantastisk. Värmen har varit typ 30-gradig, helt galet, 15:e september! Jag mår ju prima ballerina i värmen å orkar mer än vad jag annars gör. Så idag tog jag bilen till Huskvarna å körde ett träningspass i skogen, uppe på berget. Träningspass! Hjärtat slår glädjevolter bara jag skriver ordet! 🙂 

Sen hem å duscha å vila. När Henric kom hem så gick vi ut på date. Bada Bing, såklart! Vi bor ett stenkast ifrån å det har ju blivit vårt favorit-hak. Så vansinnigt goda burgare! 

Bra dag! Sjukt bra dag! ❤️

Våra 6 veckor här i Jönköping börjar lida mot sitt slut å jag är så otroligt glad å tacksam över att vi fick möjlighet att åka hit. Vi har haft det så otroligt bra här å det är svårt att fatta hur allt bara har ”fallit på plats”. Vi har bott helt kungligt. Jätte-fin lägenhet med närhet till allt. Stranden, affären, promenadstråk, stan. Vädret har varit som rena högsommaren, vi har haft tid, ork å råd till vardagslyx nästan varje dag. Jag har blivit påmind om hur fantastiskt rik jag är på vänner å jag å Henric har haft möjlighet att ägna oss åt både glädje å eftertänksamhet. 

Idag tog jag mig en promenad åt ett nytt håll å hamnade i ett mysigt krypin i naturen som gjorde mig så glad. 

Dom här veckorna har känts som en present från ovan. På många vis! ?❤️ 

Glädje å Frihet. En andningspaus. En kontakt med möjlighet att ladda batterierna. 

Ikväll har jag varit hos Carro. 

Så glad att vi hunnit träffas flera gånger dessa veckor! ❤️

Nu återstår några dar kvar som ska fyllas med städning, packning, andning av Jönköpings-luften å om orken håller till det även en premiärfest på Henrics jobb (Premiär av musikalen ”Passion”). Sen väntar en låååång resa hem till Piteå, vi kommer hem i början på nästa vecka. 

Piteå, here we come! Snart. Vi ska bara njuta lite till. 🙂 

Så stod hon där. I dörren. Fyra år sen sist vi sågs. Å det var som att ingen tid gått. Förutom att jag gift mig. Å hon med. 🙂 Vi pratade lika mycket som alltid, hade lika trevligt som vi brukar, och bestämde oss för att vi skulle försöka ses om mindre än fyra år nästa gång. 🙂 

Tack Lena å Patrik för besöket! ❤️ Så glad att ni funnit varann!