Det är inte så otäckt som det låter. 🙂 Det är inga jobbiga behov som görs, vi umgås bara, jag å Bruno. Det har blivit våran kvällsrutin, han behöver skutta av sig på begränsat område (ju större område han har, ju mer frestad blir han att pissa på saker, haha), så då hänger vi här. Lyssnar på musik, skuttar å vilar.

Eller ja…jag är inte så involverad i själva skuttandet. Jag bistår med glada hejjarop å uppmuntrande strykningar på pälsen. 😉 

Han är så fin, så fin. ❤️

Henric håller till i vardagsrummet å moderna som vi är så kommunicerar vi via sms! 😂

Han kom dock in ett tag å joinade oss men gick efter en stund med orden ”jag får så ont i rumpan!” Så kan det va… 😉

Nu är det i alla fall läge att dra in årorna å lägga sig i soffan. Vi brukar kolla nån serie på kvällarna tillsammans när Henric är hemma. Han har varit borta i över en vecka nu så jag har hunnit frossa mina ”tjej-avsnitt” (såsom Bachelor å sånt 😉 ) i godan ro. Regeln för våra gemensamma avsnitt är såklart att vi båda ska gilla dom. 

Ikväll blir det ”Sofias Änglar”. 

Hoppas du har en skön kväll! ❤️

Jag hade planer för denna dagen som fick dröja då kroppen inte alls ville samarbeta. Sov länge å sen fick det bli ett par timmar under filten i soffan för att vakna till något sånär. Jag har dock världens bästa kompis som håller mig sällskap såna dagar. ❤️

Det finns inte ord för den här krabaten! ❤️ Han är världens snällaste. Gör inte en fluga förnär å är lugnet själv. 

Vid tre-tiden kunde jag äntligen ta mig iväg å göra mina ärenden. Till begravningsbyrån för lite samtal å sen till stan för att fixa glasögonen å handla. 

…sen gick jag förbi Ekbergs Konditori för att köpa med mig ”firar-fika” hem. Det fick bli en räkmacka å en Moster Fia. Mycket gott! Ekbergs kan sin sak.

Vad jag firar? Tok! Det kan jag ju inte säga. 😉 Jag vet bara att man får passa på att fira allt som firas kan. 

Jag är glad! Hoppas du åxå är det! ❤️

Keep smiling, keep shining
Knowing you can always count on me, for sure

That’s what friends are for

For good times and bad times

I’ll be on your side forever more

That’s what friends are for

❤️❤️❤️

…För vi är vänner. Riktiga vänner. I bra, härliga, roliga tider. I svåra, smärtsamma å sorgsna tider. När allting bara brister. Å när glädjen står högt i tak. Då är vi vänner. Alltid, alltid vänner.

I morse klockan 08.15 lämnade jag in Bruno hos veterinären för kastrering. Åkte hem å la mig under filten nån timme å sen tvingade jag ut mig själv på en promenad. För jag får verkligen tvinga mig såna här gråa å trista dagar. Det är kallt, grått å dimmigt. Inte alls inbjudande. Men likväl när jag kommer ut så slås jag av det vackra!

Jag är så fascinerad av naturen. Att det i alla lägen ändå kan vara vackert. Även dom mest meningslösa å ”fula” dagarna.

Jag tänker att det är så Gud ser på oss människor åxå. När vi känner oss grå å fula å när andra människor får oss att känna oss totalt värdelösa, så slås han ändå av den oerhörda skönheten han ser i oss. Han känner till sanningen om varje människa. Känner oss vid vårt rätta namn. Han lyssnar inte till lögnerna om oss. Tack å lov! 

…å jag är glad att jag inte lyssnade till den där rösten som sa att jag skulle stanna inne. Tänk vad jag hade missat det vackra då! 

Å nu är Bruno hemma. ❤️ Lill-fisen. Malte var full som ett ägg efter sin kastrering, men Bruno vinglar inte ens. Å varm är han, så jag kunde sätta ner han i buren på en gång. Malte var så kall, så kall när han kom hem från att ha varit sövd så jag minns att jag fick ha honom i famnen flera timmar å med filten på. ❤️ Ikväll ska vi äta fruktsallad, jag å pälspojkarna! Fira livet å avsaknaden av kulor! 😉 

Jag älskar ju som bekant snittblommor i allmänhet å rosor i synnerhet! Jag tycker det är bästa sortens lyx. På vårvintern frossar jag i tulpaner, men resten av året är rosor en klar favorit! Gärna rosa då. 😉 

Den här månaden är det ju Rosa Bandet-kampanj å då är faktiskt just rosor en av produkterna som ICA säljer å där en del av pengarna går till cancer-forskningen. Så otroligt bra! Då roffar man ju gärna åt sig en bukett eller två när man handlar. Jag köpte två idag. 🙂 💕

Så… ett litet tips! Köp dig en bukett å var med å bidra till forskningen av det där fruktansvärt vedervärdiga som heter cancer! 

Å kanske grannen kan få en. Å frun. Å mannen. Å bästa vännen. 🙂 En bukett rosor gör hjärtat glad! 💗

Alltså, vissa dagar…! Tänk vad humöret å inställningen kan göra skillnad på hur man tar sig an livet. Idag har varit en dag i riktig motvind å jag har verkligen fått kämpa med att hålla humöret uppe. Å misslyckats vid nästan varje försök. 

Trötthet, värk å kyla som borrar sig in i varje fiber. Det känns som att vi bor i ett hus utan väggar?? Isoleringen är sannerligen inte fantastisk! Haha, det är lite komiskt faktisk… Varje gång Malte har bott hos mamma å pappa när vi varit borta, så har han börjat byta päls. Varje gång! Det drar så mycket i våran lägenhet (framför allt i golvhöjd där han befinner sig), så när han kommer å bor på ett varmare ställe ett tag så svettas han å tycker det är varmt. Så när han bott där ett tag så flyger tofsarna. 😂 Jag eldar ljus i sinne här hemma, så dom som kommer hit (eller bor här 😉 ) får andnöd. Men draget försvinner såklart inte. Oerhört störigt.

Jag har i alla fall gjort mina övningar å det  är härligt! 

Nu ska jag krypa ner i täcken å filtar! Ta med mig Malte å låta honom sova i sängen, han är som en värmekudde. 🙂 Sov gott! ❤️

Det har varit mycket begravning denna vecka. Blev dessutom inringd på en extra igår. Insåg när jag kom hem efter den att jag var byxlös när det gäller begravningar. Alltså, jag har bara klänningar (var tvungen slänga byxorna då dom blivit så nötta så Henric utbrast ”men Hanna! Sådär kan du inte gå omkring!” 😂). Å det funkar inte med klänning när man är officiant då det blir praktiskt tjorvigt med micken som ska fästas i linningen eller fickan. Så igår efter middan skulle jag lite ”snabbt å smidigt” glida in på stan å köpa ett par byxor. Jo, tjeeena! Jag har ju världens beslutsångest. Stod å velade fram å tillbaka, provade, testade å prövade. Övergick till att prata om Thailand med den jätte-trevliga expediten (haha! Logiskt, såklart! 😉) å kunde efter en lång stund äntligen bestämma mig för vad jag ville ha. Blev ett par svarta jeans som satt som en smäck! Å inte ens särskilt dyra. Då blir man ju mer än nöjd! 🙂 

I morse släpade jag mig upp klockan 06.00, tryckte i mig gröt å tog en promenad i mörker å dimma för att väcka den stackars armade kroppen. 😩 Tack å lov ljusnade det under tiden.

Klockan 09.00 var jag på plats i Hoppets Kapell med mina kolleger från begravningsbyrå å kapellets vaktmästare. Idag var jag både officiant (japp, byxorna fyllde sin uppgift) och sångerska. Lite roddigt, men det går bra å jag tycker om den utmaningen med att få bra övergångar å en bra helhet. 

En fin stund blev det. ❤️ Å jag känner mig tacksam över att jag får jobba med bland annat detta. 

Det blev en vilostund när jag kom hem, sen blev det ett spontant ”Så mycket bättre” (musikprogrammet) häng här hemma tillsammans med mamma å pappa å brorsan å svägerskan. Så mysigt! ❤️

Idag sågs vi äntligen igen! Jag å min barndomsvän, Stina. Så många timmar i livet som vi skrattat, umgåtts, funderat å delat livet. Våra föräldrar har följts åt genom livet å så även vi. Vi bor bara några mil ifrån varandra å ändå så är det så svårt att få till att ses. Men idag blev det äntligen av! Vi konstaterade att det var ELVA år sen sist. Galet! 

Haha, kolla in hennes son Theo som sticker fram där mellan oss. 😂

Jag fick en fantastisk blombukett!

En riktig Hanna-bukett!

Tack Stina, för besöket å blommorna! ❤️

Det var inte bara Stina som plingade på dörren idag… Även budkillen som kom med mina nya resväska som jag beställt! 

Visst är den tjusig? 🙂 Är bra sugen på att packa den full redan nu! Men jag får sjå mig lite… 😉 

Men kanske att jag drar på mig  stödstrumporna så jag är redo… 😂

Gokvällers! Nu var det länge sen. Tröttheten har hindrat mig från att skriva denna veckan, har fått lägga energin på mina ”riktiga” uppdrag i stället. 🙂 Anhörigsamtal, förberedelser för officiant-uppdrag, träning å övning. Å väldigt mycket vila. 

Det blir både kallare å kalare ute. Men fortfarande riktigt vackert! Jag å Henric har tagit promenader tillsammans, så även idag. Idag gick det riktigt fort, vi höll på att frysa ihop, så vi fick hålla ett högt tempo.

Jag får aldrig nog av denna vackra natur! ❤️

I morgon är det måndag å jag ska ringa veterinären direkt efter frukost. 

Bruno är ju så urbota söt, men han ställer till med problem… Tanken är ju att han ska vara fri i lägenheten å gå på låda, alltså inte bo i bur. Men än så länge visar han inga tendenser på att bli rumsren. Med Malte tog den en vecka, sen var han rumsren. Han var ju dock bara 8 veckor när vi hämtade honom. Bruno var 5 månader när vi köpte honom å hade dessutom hunnit bli könsmogen. Så han kissar å bajsar hejvilt, det går inte ha honom lös utan att ha stenkoll på allt han gör. Så i morgon hoppas jag få tid för kastrering längre fram å sen får vi se efter några veckor om beteendet lägger sig. Hoppas, hoppas! Annars vet jag inte vad vi gör, vi vill ju inte att han ska behöva bo i bur. 

Nåväl. Det är morgondagen det. Hoppas både du å jag får en god natts sömn innan dess! ❤️

Så kom den igen. Måndagen. Efterlängtad å väntad. 

Jag vaknade upp på golvet i morse, haha. 😂 Jag la mig med täcket hos Malte igårkväll/natt på mattan å där somnade både jag å han. Å vaknade alltså klockan 09.00 när väckaren ringde. Men hej, vad det kändes i kroppen! 😂

Idag stod det sjukgymnastik på schemat. Lycka! Jag fick nya övningar å vi konstaterade att jag gjort framsteg. 

Den där känslan när man börjar känna att kroppen blivit starkare, att jag får dra på mig träningskläderna å träna (utifrån min förutsättningar, inte andras) å att jag   på ett sätt får göra det där som jag inte trodde jag skulle få göra igen… Oslagbart! ❤️