månadsarkiv: mars 2015

Min favoritstund på dagen

Min favoritstund på dagen är trefikat. Då man får duka fram kaffe å gofika. Å krypa ner under filten (som att jag inte ligger under den annars, HAHA!!) 🙂 

Idag blev det frukt å choklad till kaffet!

  

Dagen har andats hopp, trots en ännu sjukare kropp än igår. 

Å snart är det April! Älskade, vedervärdiga April! Det är så härligt, för då vet man att det är vår. Samtidigt som det kommer bakslag på bakslag å man hinner få tillräckligt många psykbryt på väderkaoset så det räcker å blir över. 😉 Men det hör liksom till. 🙂

Nåväl. Det bästa med April är att Maj kommer sen. Å då är vi nästan i hamn! 🙂 (…sommaren, ni vet. Det var det jag skulle komma till. Snart är den här! 🙂 )

Under beskydd

Jag drar mig för att gå in här. Kastas fram å tillbaka i tankarna. Att hålla mig till temat Genom Allt är svårt nu för tiden, mest för att jag vill bespara er från min verklighet just nu. Inte för att den är nåt att skämmas över, men den är tung. Å jag vet inte vad jag vill eller bör dela med mig av. Jag vill inte bygga upp nån slags ”sjuk-blogg”, men då blir det svårt att skriva nåt alls. För jag kämpar mot det sjuka 24/7.

Tre månader till får jag vänta innan jag får komma till Göteborg för fortsatt utredning å det är minst sagt en utmaning att stå ut med den vetskapen. 

Igår gick jag ut på en promenad för första gången på fyra veckor. Jag blev så lycklig av solen å luften så jag tog en glädje-selfie. 🙂

  

Min ”hilka” på huvudet är nån reklampryl som jag fått nånstans. Den står för nåt helt annat egentligen, men just på denna bild ser jag att bokstäverna bildar ett ord som inte finns där annars. Ordet beskydd. 

Jag får tänka så. Att trots denna tunga period så är jag under beskydd. 

Å det är du åxå. Ge inte upp. Jag brukar tänka att när det är som allra tyngst så är brytpunkten nära. Å när det blåser som värst så är du ändå under beskydd.

Du å jag. Under beskydd. I morgon kan det vara dagen när vi ska få uppleva brytpunkten! ❤️

En del människor, dom bara vet…

En del människor, dom bara vet. Utan att man säger nåt så vet dom ändå på nåt sätt. 

Det kan va en blick, ett ord, eller en handling. 

Jag har en granne som fått sin beskärda del av det svåra i livet. För flera år sen kastades hans tillvaro omkull av en massiv stroke å han fick lära om sig allt, från att prata till att gå. Han kämpar som en äkta hjälte varje dag!

Jag har aldrig berättat för honom om min livssituation. Vi pratar här ute på gården ibland, men jag har aldrig nämnt det jag utreds för eller hur mina dagar ser ut när jag är dålig. Ändå är det som att han vet. Kanske för att han själv vet så väl hur det är när livet trilskas…

Jag märker det på hans ord. ”Jag har sett när du är ute å går. Du gör det så bra. Vilken kämpe du är! Vi gör vårt bästa, du å jag!” 🙂

Igår plingade det på dörren å där stod han med sitt fina leende: ”Jag har plockat påskris, tänkte att du kanske vill ha?” 

  

Han frågade om det fanns nån som tog hand om mig när jag var dålig. Jag svarade att Henric varit borta det senaste men att Mamma hjälpt mig mycket.

Hans svar: ”Vill din Mamma åxå ha ett påskris?”

❤️

Rockade sockar å födelsedag

Har ni hängt med på att ”rocka sockar” idag? Att ha på sig olikfärgade sockar på fötterna för att uppmärksamma att olikheter färglägger vår värld å gör den vackrare.

  

Jag å Malte drog på oss sockar å poserade! 😉

  

  

  

Sen är det ju så att det är Maltes födelsedag idag. 2 år fyller han! Å eftersom han är den mest bortskämda kaninen så har han blivit uppmärksammad hela dagen. 🙂 Pälsen har blivit borstad, födelsedagsgodiset har han fått knapra på å det bästa av allt: Han fick åka till Mamma å Pappa å skutta i huset. Stora ytor å sköna mattor. När han fick komma ut på den inglasade altanen gick han bananas med glädjeskutten. 🙂

Pappa sjöng dessutom ”Vi gratulerar” med full baluns! 🙂 Prinsen har verkligen haft en bra dag! 🙂

Själv är jag bara så glad att jag är vaken, orkat duscha å sitter upp. Mitt vanliga allmäntillstånd har försämrats sen influensan å det är tuffa dagar nu. Den som tror på bön får gärna sända en sådan. 

  

Jag hoppas att du som är in här å läser har det bra! Lämna gärna fotspår, det gör mig glad. 🙂 Stor kram! Å tack för att du kommer hit! ❤️

Talförbud

Ett besök hos Farbror Doktorn fick det bli idag då halsen vägrar ge med sig. Totalt talförbud å dagligt intag av Ipren blev hans dom, då han menar på att stämbanden tagit alldeles för mycket stryk efter influensan. Dom var redan slitna sen innan eftersom jag aldrig vilar rösten (eftersom jag sjunger), så influensan blev liksom droppen som fick bägaren att rinna över.

Allvarligt. Hur kul? Inte alls. 

Jag är ganska onöjd…som vi säger här i Norrland…

MEN. Det kunde vart värre. Det handlar ju egentligen bara om att jag tycker det är så sjukt trist att vara tyst. Särskilt eftersom jag varit isolerad i två veckors tid. 

Men det är bara att knipa igen munnen. Henric har åkt iväg på jobb i Jönköping en vecka. Så jag lallar väl på här i tystnaden… Jag har klarat ungefär 20 minuter nu. Hoppfullt! 🙂

Livstecken

Feberfri, men matt som efter ett maratonlopp. Idag sitter jag i alla fall på altanen å njuter av vårsolen å fågelkvitter. Skönt!

Henric har skottat upp en grill-zon å är nu iväg för att handla till säsongens första grill-middag. I like! ❤️

Släpp mig fri!

Dag 10 med influensan å jag kan konstatera att det är ingen lek. Kan inte minnas sist jag var såhär sjuk, tror faktiskt aldrig det har hänt. Hög feber, galen hosta, öm i hela kroppen å nu det senaste tillskottet: Vätskefyllda blåsor vid näsan som smärtar vansinnigt varje gång jag snyter mig (ungefär 100 gånger per dag). Jag är SÅ redo att släppa taget om flunsan, men den verkar gilla mig skarpt. 

Ligg-läge är det som gäller. Å tjatiga envisa böner om tillfrisknad. Nu, nu, NU.

Sånt som piggar upp

Till exempel röda naglar…

Eller föräldrar som ställer upp å åker å handlar tulpaner när man ber om det, bara för att man ska få vila ögonen på nåt vackert.

Febern fortsätter härja, men den här dagen har ändå på något sätt piggat upp. ❤️

Men hallå sunshine! ❤️

När jag vaknade i morse var det alldeles ljust i lägenheten å solen sken från alla håll. Så GLAD man blir!! Jag packade in mig i varma bylsiga kläder å traskade ett varv runt huset.

Jag STORKNAR, vad gott det luktar! Vår! Å fåglarna sjunger så man blir alldeles knäsvag!

Jag tog med mig Korven ut på promenaden åxå, känns inte snällt att låta han gå miste om detta.

Å det här med grus i stället för snö under fötterna…. Love it! ❤️

Hälsning från soffan

Alltså, denna influensa… Den verkar fälla folk som käglor? Alla verkar drabbas mer eller mindre. Mest mer. Hur mår ni? ❤️

Vi kämpar på, jag å Malte. 🙂 Eller mest är det jag som kämpar. Han verkar må ganska influensa-fritt. 😉

Så… Hej hej! från soffan. 🙂 Hoppas ni mår BRA å slipper skiten. Om inte: Krya på er i mängd!! ❤️