månadsarkiv: november 2014

När jag inte orkar själv

Jag spenderar många timmar på golvet.
På riktigt alltså. Jag vilar, slumrar å sover på golvet om dagarna. Mest bara för att jag böjer mig ner å ska klappa Malte å så blir det att jag stannar där. Jag orkar inte stiga upp.

En liten utflykt med Mamma idag resulterade i att jag slumrade på golvet en lång stund efteråt.
Å när det blev dags för ”Bonde söker Fru” ikväll så blev jag lite förbryllad å full i skratt när jag halvvägs in i programmet märkte att jag låg NEDANFÖR soffan i stället för i den. På golvet. Av gammal vana.
Haha. Hur sjukt är inte det…

Man kan skratta åt detta elände mellan varven. Men samtidigt är det tuffa bitar. Å idag är en sån dag när jag ropat till Gud att ”snälla, det här måste få ett slut!”
Beskedet från neurologen dröjer å mitt tålamod börjar tryta.
Påminner mig om orden från en vän för några månader sen…

IMG_7478.PNG
Han kämpar för mig. När jag inte orkar själv.

Nystart

Jag tycker om måndagar. Det känns nytt å fräscht. Bra dag att börja om på om något känns fel.
Efter flera dagar med besvär i kroppen så tog jag mig idag ut på en promenad. Å jag ÄLSKAR det! Jag känner mig som Stålmannen varje gång. 🙂 Tror på riktigt att jag kan uträtta stordåd. 😉
Det värker nåt vedervärdigt i benen nu efteråt, men själen mår prima ballerina. 🙂
När jag liks var i farten så passade jag på att ta ut Malte på en motionsrunda. Han blev tokig av den friska luften å gjorde så många glädjeskutt så han däckade efteråt å har sovit som en stock hela kvällen. Gissar att han kommer sova hela morgondagen åxå. Det tar på för en latmask att röra sig så mycket på en å samma gång. 😉

IMG_9941.JPG
Vi är rätt nöjda båda två… Det är nåt visst med måndagar. Nåt visst BRA.

Min Pappa

Idag har det varit Fars Dag å jag är så tacksam att jag fått fira den med min Pappa.
Det är ingen självklarhet.

I 34 år har han axlat rollen som min Pappa, med allt vad det innebär.
Det finns mycket att säga, jag skulle kunna rada upp många fina ord som beskriver honom. Egenskaper han bär som i sin tur format mig.

Men jag nöjer mig med att rikta ett tack uppåt för att jag fått fira ännu en Fars Dag med min Pappa. Å för att han blev just MIN Pappa. Ni ska veta så många gånger jag varit mallig å sträckt på mig för att jag tänkt att alla varit avundsjuk på att jag fick så fina föräldrar. 🙂

IMG_9933.JPG
GRATTIS Pappa!! ❤️

Dop å duett

Jag började den här dagen med att försova mig en å en halv timme, så jag fick snabbt hoppa in i duschen å greppa noterna för vi skulle ju iväg på dop!
Harry döptes, jag sjöng å håret stod på ända! 😉

Ikväll har jag fått äran att sjunga på Peter Johanssons konsert här i Piteå. Peter är en låtskrivare å artist från Bankeryd (Jönköping) som jag lärde känna när jag var å spelade i Göteborg i våras. Han spelade just före mig å lånade sen ut sitt piano till min pianist. 🙂 Förutom att han är givmild så är han dessutom bra både på att sjunga å skriva låtar, så därför blev jag väldigt glad när han frågade om jag ville göra en duett med honom under kvällens konsert. 🙂

IMG_9927.JPG
Så roligt! Jag hoppas vi får göra nåt mer ihop längre fram. 🙂

Men just nu står mina ögon i kors, jag behöver vila efter en intensiv dag. Glad å tacksam är jag!

Drömmer mig bort

Jag har kurat under filten, med tända ljus å varmt i koppen…

IMG_9890.JPG
…å bestämt mig för att åka å fixa ett pass nästa vecka. På så vis är jag redo när jag vinner miljonen å kan åka till solen å värmen! 🙂

Är det nån som hakar på? 🙂 Vart ska vi åka?? 🙂

Tjs=

Malte har varit hos veterinären idag å spolat ögonen som är lite inflammerade.
När vi hämtade han var vi beredda på att han skulle vara groggy efter att ha fått lugnande, men veterinären berättade att han hade varit så lugn så det behövdes inte.
Stolt som en tupp sträckte jag på mig när vi gick ut därifrån:
– Henric, hörde du? Han skötte sig exemplariskt!
– Ja.
– Han var nog deras bästa patient idag, tror du inte det?
– Jo.
– Å förmodligen passade dom på att tjuvgosa med honom, eftersom han är så söt…
– Precis.

IMG_9880.JPG
Så måste det ju va såklart. För en pälskaramell är vad han är!

Lyxliv

Henric väckte mig i morse för att säga hej då just innan han åkte iväg till flygplatsen för att flyga till Stockholm å kolla på högtalare till sin firma. En timme senare ringde han å sa att det strulat med leveransen så högtalarna var inte i Stockholm…
– …så jag får åka dit högtalarna är i stället…
– Vars är dom då? frågade jag…
– I Paris…

Jaha minsann. Några timmar senare ringde han från ett hotellrum i Paris, den lilla skurken… Kan tyckas lyxigt för vissa, men då har dom inte varit med om min dag…

Jag har spenderat timmar med två favorittjejer. Vi har ätit god mat, fikat lyxfika å myst runt ett köksbord. Avhandlat vesäntligheter, skrattat å tittat allvarligt.
Livet!
Kvällen har jag förgyllt med att bjuda Mamma å Pappa på tacos å efterrätt. Jag kan fortfarande behöva nypa mig i armen för att förstå att jag faktiskt kan träffa dom en vanlig vardagskväll. I vårt kök!

IMG_9873.JPG
Dagen har varit fylld av lyx. Den bästa sortens! ❤️

Livet och döden

På lördag döps det en liten Harry i Byske å jag har fått den stora äran att sjunga på hans dop. Därför har jag ägnat lördagen åt att öva.
Samtidigt har det i hela Sverige tänts ljus för människor som vi saknar. Människor som gått in i evigheten.
Jag tänker på min Mormor extra mycket idag.
Hon var min bästis å jag kommer aldrig sluta sakna henne.

IMG_9855.JPG
Livet stannar inte upp, även fast det känns så när man förlorar nån man älskar.
Det är som att döden å livet går hand i hand.
När ett liv tar slut tar ett annat vid.

På lördag firar vi att Harry har kommit till jorden.
Det är stort på alla sätt å vis!

Men ikväll går jag å lägger mig med tårfyllda ögon, för jag skulle så fruktansvärt gärna vilja träffa min mormor. Nu. Bara en timme. En kram.
Låtsas som att döden inte fanns.
❤️