I morgon fyller Henrics morfar 80 år å det firades idag med smörgåstårta å fika! Det var roligt att hinna träffa lite folk från Henrics släkt, även om det blev en ganska kort stund eftersom vi skulle fortsätta resan söderut.
Har tyvärr ingen bild på självaste födelsedagsbarnet, men han var tjusig i sin kostym! Han är en varm person, Kjell. Snäll å omtänksam.

Tog lite bilder från bordet där vi satt i alla fall!

Henric å hans mammas kusin, Katrin

Katrins dotter, Sandra

Katrins mamma, Ingabritt

Sofia är Henrics kusin, jättemysig tjej som dessutom sjunger väldigt fint! Den gamla damen till höger är jag… 😉

Nu sitter vi i bilen på väg mot Jönköping igen. Veckan har gått fort! Vi byter vinterlandskapet mot…regn å is…? Skulle tro det.
Just nu är det i alla fall det här vi har att deala med…

Sänd gärna en tanke eller bön, resan är lång..

Kram!

”Godnatt små kamrater å tack för idag, nu somnar vi alla så gott. Guds änglar de vaka i mörkret hos oss. Ty därom befallning de fått. Go natt. Sov gott. Go naaaatt, sov gott!”

En av mina favorit-go-natt-sånger sen jag var liten. 🙂

Tack för att ni tittar in här å läser! Jag uppskattar er.

Igår anlände vi till Skellefteå å Henrics föräldrar. Vi blev bjudna på grillat å det var så fantastiskt gott, särskilt efter julmat i dagarna tre. 🙂 Sen spelade vi lite spel innan vi knoppade in i ”våran” stuga (de har en stuga på gården som vi får låna när vi är här. :))

Här har vi sovit i natt.

Nu ska jag knata ner till Henric som sitter å väntar på att vi ska gå in å käka frukost.

Vi hörs snart igen! 🙂

Annandag jul å jag sitter som en fågelholk å är helt slut. Det tar på krafterna att omfamna julen… 😉

Julafton blev väldigt mysig! Henrics föräldrar, morföräldrar, faster å kusin kom hit å firade med mig, Henric å Mamma å Pappa. Det blev en skön julafton med sång å musik, mat, fika, julklappar å en massa prat. Henrics mormor var tvungen besöka akuten dagen innan, så vi var väldigt glada att hon orkade vara med!

Henrics Mormor

Pappa

Henrics föräldrar

Henrics Mormor å Morfar

Jag å Henric in action under sångstunden. 🙂

Igår var vi hos Jonas (brorsan) å hans familj. Ännu mera mat, musik å prat. 🙂 Jonas plockade fram basen (efter lite tjat från mig) å spelade å sjöng.

Jag önskar ni skulle få höra han sjunga. Han har en röst som når in i hjärtat.

Idag har jag absolut ingen energi i kroppen. Hade tänkt åka å spontan-hälsa-på på sommarjobbet, men det blev inget av det. Det enda jag har åstadkommit är en varm dusch å en hårinpackning. Starkt jobbat! 😉

Nu har resan mot Piteå börjat. Klapparna, väskorna, påsarna å paret stuvade in sig i bilen ikväll å började rulla norrut. Henrics pappa har några gratisnätter på hotell till godo som han gett oss så vi kan dela upp resan på två dar i stället för på en. Guld värt! Tack Hans!

Jag har alltid gillat att bo på hotell. Känns lyxigt tycker jag. 🙂 För Henric är det vardagsmat i å med det jobb han har. Men jag tjuter som ett barn om julafton när jag kliver in genom lobbyn. 😉
Nu har vi precis checkat in å jag ska lägga mig på spikmattan innan jag knoppar in. 🙂

Rummet är rätt stort. Härligt!

Vi har bott på det här hotellet förut å jag ÄLSKAR restaurangen. Så mysig! Man sitter vid en inomhusdamm där en massa fiskar simmar omkring. 🙂
Såhär ser det ut på kvällen.

Kändes lite vemodigt att lämna rosorna som jag fick av Marie å Magnus hemma. Dom är fortfarande superfina å har slagit ut fantastiskt. Kommer nog inte stå sig lika fint när vi kommer tillbaka. 😉

Som sagt. Spikmattan hägrar. Å sängen.

…på den här eländigt fula fågelskiten som landat på ena köksfönstret. Jag kan inte låta bli å undra vad den här fågeln hade ätit å hur den mådde när den tog sats å sket ner sig totalt så vi fick en lite mindre trevlig utsikt.

Förhoppningsvis mår den bättre nu.

Tror jag ska skrubba lite…

Igår fick jag en andningspaus mitt i allt! Jag duschade, sminkade mig å stassade om! (Så otroligt befriande efter dessa dygn!)

Sen åkte jag iväg till Henrics jobb å tittade på en halv julkonsert (åkte hem i pausen).
Satt i ljud å ljusbåset. Henric skötte ljuset denna kväll. Å tjusigt var det!

Så härligt att få komma iväg! Träffa människor, lyssna till grymma sångare å få en bra upplevelse helt enkelt!

I veckan är det julklappsinköp som gäller… På lördag åker vi uppåt landet å firar jul hos Mamma å Pappa. Henrics föräldrar, morföräldrar å faster kommer å firar med oss. 🙂

Förresten. Glöm inte att julen för många är den värsta tiden på året. Det är inte alltid lika varmt i stugorna som det ser ut. I vissa stugor är det inte ens tänt. Den här tiden på året kan vi behöva lyfta blicken å se lite längre. Se de som fryser. De som är ensamma. Bjud in en främling på en skinkmacka vettja!

Å i stället för hysteriskt dyra julklappar… En kram räcker långt. En sån där kram som säger att jag tycker om dig, du är fin, fortsätt vara den du är för det förgyller mitt liv.

Julen ska vara fred. Å framför allt frid.

Som sagt, det här är ingen sjukblogg. Jag drar det kort å lite diffust. Har nåt fel på ögonen som gör att min syn ändras av å till. Flera vändor till optikern med migränanfall efter varje gång. Musklerna i nacke å rygg är stenhårda å det ger också migrän. Hipp hipp hurra…
Läkare å sjukgymnast till veckan, försöker mest bara hålla ut nu.

I helgen har det varit jobbigt, har mest legat i ett mörkt rum. I fredags var min kompis Hanna här å det var skönt, för det är rätt otäcka biverkningar av migränmedicinen, så då kan det vara skönt att slippa vara ensam. Tänkte ta en bild på henne så ni skulle få se hennes söta nuna, men jag låg tyvärr under ett täcke med en handduk över ögonen, haha, så det blev inget av det.

Däremot ska ni få en bild på dessa två som kom förbi igår kväll när jag låg nerbäddad i mörkret.

Det var min syster å svåger som var i stan å kom med blommor å vindruvor åt mig. Blev så glad!

Blommorna räckte till två buketter, så den ena får stå i vardagsrummet.

Å den andra får pryda köksbordet!

Idag är jag uppe å går omkring. Känns skönt! Det blev en tredje-advent-lunch med Henric innan han gick till jobbet. Potatis å alldeles lagom brända köttbullar! 🙂

Hörrni, man vill ju helst vara fin när man ska visa sig på bild. Men ibland är verkligheten så rutten så det blir komiskt. Därför passade vi på att ta några bilder igår, där min syster totalt fick glänsa som den modellsnygga ladyn hon är. Bredvid står den mindre attraktiva delen av systerklanen. Invirad i täcke, oduschad sen flera dar tillbaka, ljusskygg å bara allmänt inte så häftig.
Om man fick välja sina 15 minuter i solen så skulle jag inte välja detta tillfälle. Men för er, kära bloggläsare, så river jag muren å visar den bittra sanningen. Haha. Zooma in, skratta å zooma in ännu mer. Dessa bjuder jag på! 🙂